Vad som händer i en konkurs

Fysiska och juridiska personer, undantaget stat, landsting och kommuner, kan gå i konkurs. Ett beslut om konkurs kan tas när personen inte kan betala sina skulder och inte heller kan göra det inom en överskådlig framtid. I juridiska termer säger man då att personen är på obestånd. En konkurs kan ta allt från några månader till flera år. Det beror helt på storleken och komplexiteten av verksamheten som gått i konkurs.

En konkurs i några enkla steg

En konkurs följer en bestämd ordning och den kan sammanfattas på följande vis:

1. Någon ansöker om att en person (fysisk eller juridisk) ska försättas i konkurs. En sådan ansökan lämnas in till den tingsrätt som har sitt upptagningsområde där personen är folkbokförd eller där den juridiska perosnen har sitt säte. Den som ansöker om konkurs kan ge ett förslag på vem som ska förvalta konkursen. Det går att ansöka om att man själv ska försättas i konkurs.

2. Domstolen bestämmer sig för att bifalla eller att avslå konkursansökan. Om ansökan bifalls fråntas personen, i och med konkursbeslutet, rådigheten över sina tillgångar. Tingsrätten väljer sen en konkursförvaltare som ska handlägga konkursen.

3. Det första konkursförvaltaren gör är att han inventerar och tar hand om tillgångarna i företaget. Om det finns personal inblandad kommer förvaltaren att informera dem om vad som gäller. I de flesta fall blir personalen i ett inledande skede uppsagda på grund av arbetsbrist.

4. Konkursförvaltaren överväger om det finns någon ekonomisk vinning med att driva verksamheten vidare under en kortare tid trots konkursen. Allt som oftast avvecklas dock företaget utan någon fortsatt drift.

5. Om det finns anställda i konkursen bestämmer konkursförvaltaren vem som ska ha lönegaranti och med hur mycket.

6. När det står klart vilka tillgångar och skulder som finns skriver konkursförvaltaren en bouppteckning. Personen som försatts i konkurs, eller dess ställföreträdare, blir sedan kallad till tingsrätten för att avlägga ed på att de uppgifter om tillgångar, skulder och bokföring som finns antecknade i bouppteckningen är riktiga.

7. Konkursförvaltaren säljer verksamheten på det sätt som ger bäst resultat. Verksamheten kan överlåtas som en fungerande helhet eller genom att tillgångarna säljs på auktion.

8. Konkursförvaltaren går igenom bokföringen och utreder orsaken till konkursen, om det finns några tillgångar som kan återvinnas till konkursboet, om aktiebolagens regler om värdeöverföringar följts och om styrelsen varit skyldig att upprätta en kontrollbalansräkning.

9. Pengarna som konkursboet fått in fördelas mellan fordringsägarna. Om pengarna räcker även till de fordringsägare som inte är prioriterade (allt som oftast leverantörerna) bestämmer förvaltaren att ett bevakningsförfarande ska inledas. Vid ett bevakningsförfarande ska fordringsägarna bevaka sin fordran vid tingsrätten inom en viss tid för att ha rätt att få betalt.