Villkorlig dom är en normal påföljd för en förstagångsförbrytare om brottets straffvärde eller art inte motiverar till fängelse men då påföljden på grund av brottets straffvärde inte kan stanna vid endast böter. Enligt 30 kap. 8 § brottsbalken ska en villkorlig dom förenas med dagsböter. I vissa fall ska en villkorlig dom inte förenas med dagsböter. Det kan t.ex. gälla när den tilltalade utöver påföljden även döms att betala ett stort skadestånd eller då den tilltalades ekono... Läs mer ›

Ungdomsvård är en speciell påföljd som kan användas för lagöverträdare som var under 18 år vid brottstillfället. Även den som har begått brott efter det att han eller hon fyllt arton år får dömas till ungdomsvård om det finns särskilda skäl för det. Påföljden kan emellertid inte väljas om den tilltalade redan fyllt 21 år när domen meddelas. Ungdomsvård har ett omfattande tillämpningsområde och kan bli aktuell både vid ringa och allvarliga brott. Ungdomsvård kan således tilläm... Läs mer ›

Advokatsamfundet har gjort en kortare video om några av fördelarna som kommer med att anlita en advokat. Läs mer ›

I och med inträdet av smartphones har i princip var man och kvinna fått möjlighet att när som helst spela in videofilmer eller ta fotografier. Det har därmed blivit en vanligt förekommande företeelse att människor filmar och fotograferar varandra i allehanda situationer. I vissa fotograferas med samtycke, i andra fall utan att objektet är medveten om att det sker och i ytterligare några situationer filmas eller fotograferas trots att objektet motsätter sig inspelningen. Vad ä... Läs mer ›

En stor del av en rättegång brukar vara parts- och vittnesförhör. Båda två brukar vara återkommande och viktiga beståndsdelar i en talan, oavsett om det rör sig om brottmål eller civilmål. Hur ett förhör får gå till finns uppstyrt i 36 kap. rättegångsbalken. Av 36 kap. 17 § rättegångsbalken kan man utläsa att frågor som uppenbart inte hör till saken ska avvisas av rätten. Det gäller frågor som på ett uppenbart sätt inte kan påverka bevisvärderingen i målet, dvs. som ligger ut... Läs mer ›

I allmänt tal definieras begreppet misshandel ofta såsom att någon medvetet orsakar skada på någon annan. När det kommer till hur misshandel ska definieras straffrättsligt är definitionen långt mer exakt. I brottsbalken 3 kap. 5 § går det således att läsa följande: Den som tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta eller försätter honom eller henne i vanmakt eller något annat sådant tillstånd, döms för misshandel till fängelse i högst två år eller, om brottet... Läs mer ›

När en fysisk person dör övergår alla dennas tillgångar och skulder till ett så kallat dödsbo, som är en juridisk person. Delägare i dödsboet kallas dödsbodelägare och är de som har någon typ av arvsrätt efter den avlidne personen. Ett dödsbo avslutas genom ett arvskifte. Om den döde har varit gift ska bodelning göras innan arvskiftet äger rum. Detsamma gäller om den döde var sambo och den efterlevande sambon begär bodelning. Ett arvskifte är i praktiken ett familje- och förm... Läs mer ›

Ett testamente är en viktig rättshandling som har mycket stor effekt vid fördelning av arv efter den avlidne. Det gäller särskilt om den avlidne saknar bröstarvingar eller en efterlevande make eller maka, eftersom testamentet då i sin helhet bestämmer hur arvet ska fördelas. Av det skälet kan det vara bra att känna till några av de grundläggande reglerna kring upprättande av ett testamente och hur det i praktiken går till vid ett dödsfall för att testamentet ska få laga kraft... Läs mer ›

Det är gängse känt att om vi får ett barn så ärver han eller hon av oss i första hand. Däremot är det inte lika känt vem som ärver om vi inte har några barn. Bröstarvingar, eller barn till din avlidne, har alltid rätt att ärva sin laglott. Det går av det skälet inte att testementera bort den delen av kvarlåtenskapen som utgör bröstarvingens laglott och laglotten är alltid hälften av arvslotten. Om ett testamente ändå är utformat på ett sådant sätt att det kränker laglotten ka... Läs mer ›

I dagarna har det framkommit allvarliga anklagelser mot två advokater i stockholmstrakten. Enligt åklagare ska advokaterna ha bistått kriminella nätverk med hemlig information och ha utnyttjat sina privilegier för att främja brottslighet. Detta är inte en ensam företeelse, utan det senaste året har kantats av en rad händelser, där advokater kritiserats för att ha främjat orätt. I den allmänna debatten har det börjat synas en del inlägg som förespråkar att en statlig myndighet... Läs mer ›